RH betong
En bit ut i skogarna utanför Ärla hittar vi RH Betong. Det är en verksamhet med anor och vi åkte ut dit för att lära oss mer om betongbranschen. På köpet fick vi ett trevligt samtal!
Det är tre delägare i bolaget; Mattias Malmkvist, Daniel Mossberg och Stefan Ek. Vi får träffa Mattias och Daniel, och efter den sedvanliga kaffekoppen kom den första frågan:
Hur kommer det sig att ni hamnade här, hur började det?
– Det började egentligen med att min svärfar hade en betongprodukt som behövde gjutas, som han tillverkade i lite olika betongfabriker, bland annat här. De som drev det här då (2007-2008) ville antingen sälja eller gå i pension. Då hörde jag mig själv säga ”men jag kan ta över och gjuta”. Så jag frågade Mattias ”ska inte du ta och sluta på ditt jobb och börja jobba på betongfabrik i stället?”. Det gick något år, sen gjorde vi en affärsplan och gick till banken, berättar Daniel.
– Sen kom det en lågkonjunktur i vägen hösten 2008. Så vi sköt fram det på obestämd tid då, men den var inte den så långvarig, hösten 2009 slog vi till, fyller Mattas i.
Vad hade ni för bakgrund?
– Jag har gått bygg, snickare, och sen läste jag innovationsprogrammet i två år. Därifrån hoppade jag av och körde ventilationsfirma med min pappa i 10 år, men jag ville hitta något annat, berättar Daniel.
Och Mattias?
– Jag gick bygg i början på 90-talet. Sen skolade jag om mig till ekonom och har sedan dess jobbat med ekonomi, försäljning, marknad och logistik på olika företag, säger Mattias.
– Vi är barndomskompisar från vi var 7-8 år, från Eskilstuna, så vi har känt varandra i väldigt många år, säger Daniel och fortsätter:
– 2009 gjorde vi upp affären och de gamla ägarna var med och hjälpte oss att komma igång. Vi hade ju ingen aning om egentligen vad vi skulle ta tag i. Man gjorde husgrundsbalkar här, och den marknaden tvärdog och man gick över mer till en annan typ av produkt för att bygga hus, alltså platta på mark i stället. Så första åren var lite trevande och vi fick ägna mycket tid åt att leta produkter.
– Vi hade en väldigt liten kostym från början, och fabriken kändes som att den var på ”utdöende”. Men vi hade samtidigt många idéer, ville bredda oss och leta nya produkter och hitta nya kunder. Och det är väl det vi har gjort sen dess, berättar Mattias.
– Det är ju det, bekräftar Daniel. Den affärsplanen som vi hade då kör vi faktiskt fortfarande efter. Vi har en del produkter som är mer åt trafik-hållet, produkter inom trafik. Det kan vara till exempel vara belysningsfundament av olika storlekar, avställningsmaterial.
– Mycket av de produkterna går idag till Finland och Danmark. De tittar mycket på Stockholm och ligger lite efter när det kommer till sånt här, så våra produkter fungerar längre i de länderna. Det var ju just för att byggkonjunkturen är så läskig – tvärt upp och tvärt ner. Just nu är det lite olika, vissa nischer inom bygg är det tvärstopp i just nu, andra verkar ha fullt upp. Men det är klart att man blir nervös när man kollar på nyheterna och läser om allt som händer i världen. Men vi vet samtidigt att vi har en bra mix i produktportföljen. Nu när småhusmarknaden viker är det bra att ha bra kontakter med halltillverkarna. Deras konjunkturcykel är ganska platt, det händer inte så mycket. Du kan göra padelhallar ena året, och sen gör du lager. De hittar nya användningsområden hela tiden. Så där har vi tre tillverkare som vi jobbar väldigt mycket med, berättar Mattias.
Hur hittar ni nya kunder?
– Det är en mix av att vara nyfiken och kika runt i befintligt kundnätverk och befintliga fabriker. Eftersom vi inte kommer från den här branschen visste vi inte hur konservativ den var. Vi började ringa runt till andra fabriker och försöka säga ”kom och hälsa på”. Men det var omöjligt. Vi ville hitta samarbeten, men hade svårt att hitta några som tog emot oss. Vi åkte till Holland 2017, för de ligger långt fram inom betong. Så vi tittade på mindre fabriker, för det finns många småfabriker i Holland, men i Sverige är det många som har dött ut. Vi är en liten fabrik, som kan nischa oss och hjälpa till. Det finns verkligen en marknad för oss – de affärer som de större fabrikerna inte vill ta tag i. Vi kan göra mindre serier och är snabbare i vändningarna än de stora drakarna. Vi har även mindre produkter rent fysiskt. En volym- och storleksfråga. Men på tal om stora fabriker finns det helt makalösa fabriker idag. Det finns alltså så pass automatiserade moderna fabriker idag som handhas av en enda människa, utvecklingen är helt otrolig, berättar Mattias.
Nödvändig certifiering
– 2017 satte Boverket krav på hela prefab-industrin (prefabricerad betong, då gör man en färdig produkt och levererar ut till byggena, förr gjöt man själv på byggena). Man kan bygga formar på arbetsplats, men det blir mer ekonomiskt nuförtiden att beställa färdiggjutna element.
Då förstod vi att vi var tvungna att utbilda oss, för alla prefab-betongfabriker i Sverige måste ha en typ av utbildad personal för att få finnas, en kvalitetssäkring, säger Daniel.
– Så det gjorde vi, fortsätter Mattias. Vi skaffade det grundläggande certifikatet för att leverera prefab-produkter på svensk marknad. Certifikatet är på företagsnivå, men för att behålla det måste vi som individer ha rätt typ av utbildning.
Det är inte utan stolthet Daniel berättar att deras företag är bland de minsta som har både en klass 1 och klass2-certifiering.
– Normalt sätt kan du ha en fabrik med flera tusen anställda, och då är det ändå bara ett fåtal personer som är certifierade. Processen tog ett par år, berättar Daniel.
– Processen är alltid pågående och revideras ett par gånger om året, förtydligar Mattias. Det är väldigt bra för oss, vi kan ge oss ut i andra fabriker och säga ”vi är certifierade”. Tack vare detta kan vi samarbeta med andra fabriker, för vi vet hur man blandar betong.
– Det är också väldigt unikt för oss, att vi är en sån här liten fabrik som har en egen betongblandare, berättar Daniel.
Ni gör alltså betongen själva?
– Fabriken startade någon gång på 50-talet genom att man tog från den här fina grusåsen. Idag måste allt som du köper in vara certifierat och kontrollerat. Betong består ju av cement, kalk alltså, bränt kalk från Slite. Sen är det bergkross i olika storlekar beroende på hållfasthet. Sen är det en vattenmängd och tillsatsmedel. Att hitta rätt i det där varje dag är väldigt komplext, mycket mer komplext än vad jag trodde. Det beror på vilket berg de har sprängt, hur poröst det är. Varje morgon blandar vi materialet för att gjuta ocertifierade grejer och testa så vi ligger rätt. Så varje morgon testar vi alltid materialet. Det är ett riktigt hantverk bakom. Både jobbigt och väldigt kul. Vi två kan det inte lika bra länge, men vår tredje delägare, Stefan Ek, har jobbat med betong sen han var 14 år, idag är han 53 år, berättar Daniel.
Nu äger de äntligen sin fastighet
RH Betong har sitt namn från Roland och Håkan som ägde och drev fabriken från 1992 och fram till att nuvarande ägarna köpte.
Under tiden 1992-2019 har fastigheten som verksamheten bedrivs på dock ägts av en holländare vid namn André Bouter. Denne man köpte allting i samband med en konkurs och Roland och Håkan drev alltså det rörelsedrivande bolaget på förhyrd mark. Bauer har varit till stor hjälp för de nuvarande ägarna. Han har hjälpt till med både kunskap och kontakter genom åren och var tillmötesgående när Stefan, Daniel och Mattias visade intresse av att köpa fastigheten.
– Det gjordes i en tid när vi byggt upp en tillräckligt väl fungerande verksamhet, och André inväntade ett bra tillfälle för oss att få köpa loss fastigheten, vilket alltså skedde 2019, säger Mattias.
– Vi har nu en schysst verksamhet, och dessutom äger vi fastighet och mark. Vi gick från en omsättning 1,2 miljoner första året. Sen har vi ökat med 25-30 % varje år, utan att jag och Mattias är några riskkapitalister med pengar, fortsätter Daniel. Det är en bransch som kräver rätt stort kapital, så i början fanns det faktiskt inte ens läge för oss att köpa marken och fastigheten.
– Maskinerna vi har är ju till exempel ovärderliga för oss, kan göra 5-6 miljoner omsättning/år. Men samma maskin är ju ett rappel om inte vi är där och sköter den. Det är det där som är så lurigt när man gör sådana här affärer. Jag kan inte säga att jag förstår den här världen ännu, det kommer jag nog aldrig att göra eftersom den är så komplex, berättar Daniel.
Hur ser det ut om fem år?
– Vi har pratat om att expandera. Drömmen är att bygga en hall som vi får bygga upp.
Vi tackar för pratstunden och åker hemåt, fyllda av deras smittande entusiasm och med en större förståelse över betongbranschen.