Bedragaren försöker få dig att lämna ut personliga uppgifter via en falsk e-postadress eller sms, till exempel genom att få dig att klicka på länkar. Syftet är att locka dig att besöka en webbplats som smittar din dator med ett program som lyssnar av och samlar in information. Det kan även vara ett sms där du uppmanas att ringa ett falskt nummer.

Hur går det till?

Oftast försöker bedragarna använda sig av avsändarnamn eller webbadresser som liknar banker eller andra kända företagsnamn. Om du klickar på en länk, ringer ett visst nummer eller liknande så kommer bedragaren åt personlig information och/eller riskerar du få betala stora pengar om du ringer ett falskt nummer. Två exempel:

"Hej, vi misstänker bedräglig aktivitet på ditt konto. Ring spärrservice på tel: 073*******"

Telenor varnar för falska sms om röstmeddelande (sakerhetskollen.se)

Så skyddar du dig

• Öppna inte mejl och bifogade filer som du inte förväntat dig att få. Dessa kan ”smitta” datorn med virus och banktrojaner, som i värsta fall kan leda till att ditt konto töms av bedragare. Klicka inte heller på länkar i sms, eller ring nummer, som verkar misstänkta.

• Lämna aldrig ut personlig eller ekonomisk information - till exempel PIN-kod, lösenord, med mera - via mejl, sms eller på osäkra webbplatser.

• Svara aldrig på falska/misstänkta mejl, skräpmejl eller sms som verkar misstänkta.

• Om du fått ett falskt mejl – vidarebefordra det till oss på phishing@swedbank.se så kan vi jobba på att stänga ner avsändaradressen. Släng sedan mejlet.
• Om du fått ett falskt sms – ta en skärmdump på meddelandet och mejla oss på phishing@swedbank.se. Medsänd även numret du fick sms:et från.

När det gäller falska lotterivinster så får vanligen ett mejl eller vanligt brev med information om att du vunnit ett lotteri.

Hur går det till?

Mejlet, som oftast är på engelska, innehåller information om att du har vunnit storvinsten i något utländskt lotteri vanligtvis spanskt, holländskt eller engelskt.  Det kan även handla om att just din e-postadress har dragits som vinnare. För att få ut vinsten måste du först lämna ut känsliga uppgifter och/eller betala skatter eller avgifter.

Så skyddar du dig

• Kolla avsändaren. Vanligtvis så sänds de falska mejlen från domäner som är tillgängliga för alla, till exempel @hotmail eller @yahoo. Om du inte känner igenom domänen – kolla upp den.
• Har du anmält dig eller faktiskt köpt någon lott? För att delta i ett lotteri måste man själv först ha anmält sig eller köpt en lott. Om du inte har gjort det så lär du inte ha vunnit något.
• Kolla kontaktinformationen. Om en bedragare har stulit en identitet från ett riktigt lotteri så kommer personen ha andra kontaktuppgifter än det som står på lotteriets webbplats.
• Svara inte på mejlet. Du kommer inte vinna någonting och riskerar istället att förlora pengar som du betalar.

Läs mer om falska lotterivinster på Konsument Europas webbplats:
Falska lotterivinster (konsumenteuropa.se)

Istället för att spendera timmar på att skicka så kallade ”phishing-mejl” till många slumpmässiga mottagare, vilket gör dem lättare att identifiera som skräppost, så gör vissa bedragare efterforskningar innan de startar en attack. De gör sedan en mer riktad attack via mejl.

Hur går det till?

Bedragaren väljer först ut en målgrupp att rikta in sig på exempelvis företag, idrottsföreningar eller organisationer. Sedan tar de reda på vem som är VD, firmatecknare eller ordförande, samt vem eller vilka som jobbar på ekonomiavdelningen och har möjlighet att utföra betalningar eller betala fakturor. Bedragarna skickar därefter mejl som ser ut att ha VD eller ordförande som avsändare för att lura sina offer att genomföra överföringar eller utlandsbetalningar.

Så skyddar du dig

• Utför aldrig betalningar på uppdrag via mejl. 
• Kontrollera alltid med avsändaren genom att exempelvis ringa personen innan betalningar genomförs.
• Ifrågasätt. Är det rimligt att en VD skickar betalningsuppdrag av brådskande karaktär via mejl?
• Inför så kallad ”dualitet” - två personer som godkänner - vid större betalningar.

Ett romansbedrägeri innebär att någon blir lurad både på kärleken och pengarna. Upplägget bygger på att vinna en persons förtroende för att sedan kunna ”slå till” med det faktiska syftet, att lura av sitt offer så mycket pengar som möjligt.

Hur går det till?

Ofta börjar historien med kontakt via dejtingsida, ett meddelande på Facebook eller någon annan social media. Men ibland även via träff i verkliga livet. En uppdiktad historia följer med en stulen identitet, stulna foton och påhittade dokument. Fokus ligger på att få dig att känna dig omtyckt, uppskattad, älskad och speciell. Kontakt sker via telefon, mejl och Skype, och ibland även i verkliga livet. Ofta har bedragaren och personen som är utsatt väldigt tät kontakt under lång tid, gärna mer än ett år innan problemen dyker upp. Bedragaren är vältalig, lovar flott och målar upp en mycket ljus framtid tillsammans för att spä på förtroendet.

När bedragaren (blivande sambon/partnern/maken/makan) ska komma på besök eller till och med bosätta sig i Sverige, tornar de mörka molnen upp sig. Det mynnar ut i olyckor, missade flyg, sjukhusvistelser och skatter som ska betalas. Inte sällan berättar bedragaren om gåvor och paket som skickas som ”fastnar” i tullen. Då ber bedragaren offret att skicka pengar men problemen tycks aldrig ta slut och givetvis behövs mer pengar för att lösa problematiken.

Upplägget är betydligt vanligt än man kan tro och involverar mycket pengar. Ofta räcker det inte med kundens sparade medel utan den drabbade tar många gånger också lån när de egna pengarna är slut.

Om du är utsatt

Kontakta banken, berätta vad som har hänt. Din berättelse kan hjälpa banken att utreda vad som hänt, och kanske hjälpa andra som annars riskerar att utsättas på liknande sätt. Väldigt ofta är bedragarens tillvägagångssätt detsamma, om och om igen. 

Polisanmäl!

Ta hjälp av din omgivning, du kan också kontakta brottsofferjouren (brottsofferjouren.se)

Avbryt all kontakt, även med personer som påstår att de kan hjälpa dig att få tillbaka pengarna.

Bedrägeri där bedragaren försöker lura av dig pengar på olika e-handelssajter.

Hur går det till?

Det är vanligt att man på webbplatser som Blocket och Tradera hittar varor till mycket bra priser. Var försiktig när priserna är misstänkt låga och säljaren kräver förskottsbetalning.

Kapitalvaror som mobiltelefoner och kameror bör du vara särskilt vaksam på. Att köpa en iPhone5 för 3 000 kronor när nypriset ligger på närmare det dubbla kan verka som en bra affär, men är högst sannolikt en bluff. När man väl fört över pengarna gör sig säljaren oanträffbar och man har ingen aning om vem det är då de oftast använt sig av en falsk identitet.

Så skyddar du dig

• Det säkraste sättet att köpa eller sälja på e-handelssidor är att du träffar säljaren.
• Dra öronen åt dig om det är priset är misstänkt lågt eller du ombeds betala större summor i förskott.
• De flesta stora e-handelssajter har lösningar för säkra betalningar och frakt för att skydda dig som konsument. Ta del av deras rekommendationer och säkerhetslösningar på respektive webbplats. Exempel: Blocket-paketet. 

Obs: Är priset för varan för bra för att vara sant så är det oftast det!

Bedrägeri som innebär att en bedragare kommit över din kortinformation när du handlat på en e-handelssajt.

Hur går det till?

När du handlar med ditt kort på internet, kan det i ovanliga fall förekomma att kortinformationen lagras i butikens databaser. Dessa databaser kan bli utsatta för intrång om butikens säkerhetsskydd inte är tillräckligt bra. På så sätt kan bedragare komma över din kortinformation.

Så skyddar du dig

• Se till att sidor du handlar på är anslutna till 3D Secure
• Lämna aldrig ut dina kortuppgifter till okända människor eller på webbplatser du inte känner till.
• Handla inte från osäkra webbsidor.
• Kontakta din bank och spärra ditt kort direkt om du misstänker att någon obehörig kommit över dina kortuppgifter.

En vanlig typ av bedrägeri är när bedragare utger sig för att vara någon annan och försöker få tag i personlig information via telefon.

Hur går det till?

Du får ett samtal från en någon som påstår sig ringa från banken eller polisen. Bedragaren säger sig behöva exempelvis din personliga kod till Kundcenter/telefonbanken, PIN-kod till ditt kort eller ber dig logga in med Mobilt BankID.

Förklaringen till varför bedragaren ber om dessa uppgifter kan variera. Det kan till exempel vara att banken har datafel alternativt att banken eller polisen har funnit ditt stulna kort och behöver koden för att spärra kortet. Bedragaren kan även påstå att du blivit utsatt för ett bedrägeri och att banken eller polisen behöver din hjälp för att se till att du inte blir av med pengar.

Så skyddar du dig

• Lämna aldrig ut personliga koder via telefon även om personen ifråga påstår sig ringa från banken eller polisen.
• Svara inte på konstiga frågor per telefon från okända personer.
• Om du trots allt lämnat ut personliga uppgifter - kontakta din bank omgående.

Telefonbedrägerier (polisen.se)

Investeringsbedrägerier startar ofta genom att den drabbade ser en lockande annons, eller får tips från någon via sociala plattformar eller i samband med surfande på Internet. Tipset handlar om mycket lönsamma investeringar där man placerar sina pengar i t.ex. Kryptovaluta.

Man uppmanas att göra en mindre investering, eller att lämna sina kontaktuppgifter för att få mer information.

Du blir sedan kontaktad – vanligtvis per mejl eller telefon - av en bedragare som erbjuder dig en mycket vinstgivande investering i en utländsk aktie, fond eller liknande. Numera handlar erbjudandet nästan uteslutande om ”lönsamma” placeringar i så kallade kryptovalutor.

Hur går det till?

Det är bråttom och du måste fatta snabba beslut annars missar du den "fina investeringen". Ofta är argumenten att man har insiderinformation och att det är en skattefri affär. Många av dessa förslag verkar backas upp av olika kändisar (falska annonser utan de inblandades medgivande)

Ibland vill man också träffa dig personligen och bedrägerierna är ofta skickligt planerade. De utförs vanligen med hjälp av påkostade och förtroendeingivande broschyrer och webbplatser.

Så skyddar du dig

• Var försiktig om du aldrig hört talas om företaget som kontaktar dig, eller om du inte förstår investeringen som de erbjuder dig.
• Var försiktig om det inte finns några årsbokslut och delårsrapporter.
• Lämna inte ut någon information om dig själv eller din privatekonomi.

Obs: Den avkastning som bedragarna erbjuder är vanligtvis väldig hög jämfört med andra typer av placeringar. Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, så är det tyvärr oftast det.

Läs mer om investeringsbedrägerier på FI:s och Konsumentverkets webbplatser:

Investeringsbedrägerier | Finansinspektionen (fi.se)

Bitcoinbedrägerier från Karibien dominerar | Finansinspektionen (fi.se)

Investeringsbedrägerier | Hallå konsument – Konsumentverket (hallakonsument.se)

Om du är utsatt

Kontakta banken, berätta vad som har hänt. Din berättelse kan hjälpa banken att utreda vad som hänt, och kanske hjälpa andra som annars riskerar att utsättas på liknande sätt. Väldigt ofta är bedragarens tillvägagångssätt detsamma, om och om igen. 

Polisanmäl!

Ta hjälp av din omgivning, du kan också kontakta brottsofferjouren (brottsofferjouren.se)

Avbryt all kontakt, även med personer som påstår att de kan hjälpa dig att få tillbaka pengarna.

Har man en gång blivit utsatt för ett romansbedrägeri är risken stor att bedragarna försöker igen. Ibland först flera år senare. Det är vanligt att någon hör av sig och erbjuder hjälp med att få tillbaka förlorade pengar. Den som ringer säger sig ofta ha kännedom om ett tidigare bedrägeri och hänvisar exempelvis till att de ringer på uppdrag av en myndighet, bank eller juridisk avdelning.

Bedragaren vill ofta komma åt din dator och ber att du installerar ett program för fjärranslutning. Argumentet kan vara att det då blir lättare att visa en presentation av vad de har hittat. Eller ber dig visa information från din Internetbank. Går man med på detta kan bedragaren komma åt både känslig information på datorn och de pengar som finns på bankkontona.

En annan vanligt förekommande fortsättning på bedrägeriet är att någon form av avgift ska betalas för att få hjälp. Ingen seriös aktör arbetar på detta sätt. 

Ett vanligt förekommande bedrägeri är att man får ett samtal ifrån någon som utger sig för att vara en representant från Microsoft.

Hur går det till?

Bedragaren berättar att man upptäckt att datorn som kunden använder har drabbats av virus eller saknar antivirusprogram och erbjuder hjälp att lösa problemet. Bedragaren är inte sällan påstridig och kan ibland hota med att ”låsa” datorn om man inte köper deras tjänster. Seriösa företag kontaktar inte sina kunder på detta sätt.

Så skyddar du dig

• Gå aldrig med på att ladda ner program på din dator eller låta någon fjärrstyra den.
• Lägg på och lämna inte ute vare sig kortnummer eller koder.
• Dessa bedragare är kända för att vara envisa och kan ringa flera gånger trots att du tackat nej. Att inte svara på samtalen är det bästa rådet för att få dem att avsluta sina kontaktförsök.

Obs: Seriösa företag kontaktar inte dig för att be om hjälp med problem på din dator eller liknande. Inte minst för att de - högst sannolikt - inte kan känna till dem.  

Bedrägerier via Facebook - och andra sociala medier - där bedragaren låtsas vara en vän till dig blir allt vanligare.

Hur går det till?

Du blir kontaktad på till exempel chattfunktion Messenger av person som kapat en väns konto och utger sig för att vara denna. En vanlig start på bedrägeriet är att personen som gjort en fake profil först försökt adda dig som vän och sedan, om du tackat ja, sänder meddelandet "Hur mår du". 

”Vännen” kan sedan till exempel fråga om du känner till en viss stödorganisation eller om du kan hjälpa till med ett bankärende. Det kan exempelvis röra sig om att personen måste betala en räkning men av olika anledningar inte har tillgång till sin bankdosa. Därför undrar personen om hon eller han kan få låna din dosa och din kod.

Bedragaren har dessutom tagit reda på ditt personnummer så när du lämnar ut dina koder, används dessa för att logga in på din internetbank. Fortsätter man lämna ut koder kan nya konton läggas upp och pengar flyttas till dessa. När detta är gjort tackar bedragaren för hjälpen. Först när den bedragne själv loggar in i internetbanken upptäcksbedrägeriet.

Så skyddar du dig

• Kom ihåg att alla koder till både kort och bankdosa är personliga. Du kan alltså inte låna ut dem till någon som till exempel tappat sin dosa.
• Lämna aldrig ut koder via Facebook och andra sociala medier.
• Ring och kolla att det verkligen är din vän som du pratar med. Om inte - berätta att någon tagit över Facebook-kontot och att vännen bör återställa sitt konto omgående.
• Tänk på att anmäla och blockera bedragaren på Facebook.

Läs mer och se filmer om Facebook-bedrägerier och andra vanliga bedrägerier via internet.

Facebookbedrägeri - lämna aldrig ut personliga koder 

Ett bedrägeri där bedragaren försöker lura företagare som har Swish Företag eller Swish Handel genom att visar en falsk bekräftelsevy vid betalning.

Hur går det till?

1. Bedragaren använder sig av fejkade bekräftelsevyer som de hittar i ett forum online.
2. Bedragaren fyller i betalinformationen som de vill ska synas i bekräftelsevyn på sidan i forumet.
3. Bedragaren visar upp betalningsbekräftelsen för en handlare i kassan, som i värsta fall tar detta som en bekräftelse på att betalningen skickats trots att bekräftelsevyn inte är ett kvitto.

Så skyddar du dig:

• Om du/ni har någon av tjänsterna Swish Företag eller Swish Handel - komplettera din tjänst med Swish företagsapp. Med denna ser ni inkomna betalningar i realtid och riskerar alltså inte att bli utsatta för detta bedrägeri.

Swish.nu arbetar kontinuerligt med att identifiera och stänga ner de falska sidorna som bedragarna hittar informationen på.

Bedrägerier via Facebook - och andra sociala medier - där bedragaren låtsas vara en vän till dig blir allt vanligare.

Hur går det till?

Du blir kontaktad via till exempel Facebooks chattfunktion av person som kapat en väns konto och utger sig för att vara denna. ”Vännen” frågar om du kan hjälpa till med ett bankärende. Det kan exempelvis röra sig om att personen måste betala en räkning men av olika anledningar inte har tillgång till sin bankdosa. Därför undrar personen om hon eller han kan få låna din dosa och din kod.

Bedragaren har dessutom tagit reda på ditt personnummer så när du lämnar ut dina koder, används dessa för att logga in på din internetbank. Fortsätter man lämna ut koder kan nya konton läggas upp och pengar flyttas till dessa. När detta är gjort tackar bedragaren för hjälpen. Först när den bedragne själv loggar in i internetbanken upptäcksbedrägeriet.

Så skyddar du dig:

• Kom ihåg att alla koder till både kort och bankdosa är personliga. Du kan alltså inte låna ut dem till någon som till exempel tappat sin dosa.
• Lämna aldrig ut koder via Facebook och andra sociala medier.
• Ring och kolla att det verkligen är din vän som du pratar med. Om inte - berätta att någon tagit över Facebook-kontot och att vännen bör återställa sitt konto omgående.

Läs mer och se filmer om Facebook-bedrägerier och andra vanliga bedrägerier via internet.
Facebookbedrägeri - lämna aldrig ut personliga koder 

Ett bedrägeri där du blir av med din kod vid en bankomat eller när du betalar i till exempel en affär.

Hur går det till?

En person ställer sig bakom dig och noterar din PIN-kod medan du tar ut eller sätter in kontanter vid automater eller när du betalar med kortet på annan plats. Därefter stjäl personen din kort och använder det för att tömma ditt konto. Bedragare har även börjat använda kameror i hål, små som knappnålar, i själva bankomaten.

Så skyddar du dig

• Håll för handen när du slår in koden.
• Var uppmärksam på personer som vill hjälpa till vid uttaget/insättningen. Om du inte känner dig säker så kan du alltid avbryta transaktionen.
• Avbryt uttaget om något verkar misstänkt eller ser fel ut med automaten, exempelvis om något sitter löst.
• Kontakta din bank och spärra ditt kort direkt om du misstänker att någon obehörig kommit över dina kortuppgifter.

Obs: Om du gör ett uttag utan att du får dina pengar är det viktigt att du så fort som möjligt kontaktar din bank.

Läs mer om brottslighet vid automater på Bankomats webbplats:
Undvik brottslighet vid automater (bankomat.se)

ID-kapning, även kallat ID-stöld, är när någon använder dina personliga uppgifter för ett genomföra någon typ av bedrägeri. 

Hur går det till?

Bedragarna är snillrika när det gäller ID-kapning. Några av sätten de använder sig av är att göra en adressändring, vittja brevlådan eller lura till sig ditt BankID. Sedan kan personen beställa varor och tjänster i ditt namn eller skaffa sig andra fördelar till exempel att söka kredit i ditt namn och utnyttja den. 

Så skyddar du dig

• Låst brevlåda
• Tänk på att inte slänga personlig information i återvinningen
• Skydda dina ID-handlingar (legitimation och personliga koder till exempel BankID).
• Spärra obehörig adressändring, läs mer på Skatteverkets webbplats (skatteverket.se)